Min moster har sedan jag varit väldigt liten betytt så mycket för mig. Ni vet min keramikermoster som har gjort många av mina fina uppläggningsfat. Hon har nu cancer, och den går inte att bota. I helgen tar jag tåget ensam till henne för att pyssla om henne, städa åt henne, laga mat till henne. Jag gör det inte minst för min egen skull. Jag skulle helst vilja stoppa huvudet i sanden och bara slippa inse fakta. Jag ska försöka tidsinställa några inlägg, jag är inte säker på att det blir något inlägg i helgen. Vi får se. Jag vill ge henne all min energi.